Hur påverkar det vi äter vår munhälsa?

Har våra matvanor en effekt på hur tandköttssjukdomar utvecklas?

I en studie som genomfördes i Bern (Schweiz), Baumgartner m.fl., undersökte munhälsan hos två familjer (10 personer) som levde på den s.k. ”stenåldersdieten” i en månad, medan de deltar i ett TV-program. Detta innebar att de åt som man gjorde på stenåldern och de avstod helt och hållet från tandvård med tandborste och tandkräm. Resultaten är fascinerande. Även om en uttalad plackbeläggning observerades hos nästan alla deltagare, ingen deltagare utvecklade tandköttssjukdomar, som gingivit eller parodontit. Dessutom fanns det en markant minskning av BoP-nivåer jämfört med startnivån. Det är också klart intressant att kolonisering av Tannerella Forsythia (starkt förknippad med uppkomsten av parodontit) minskade signifikant efter fyra veckor - utan användning av antibiotika eller cellgifter. 

Arkeologiska skelettundersökningar på skallar och käkben från den neolitiska perioden stödjer resultaten av Baumgartner-studien. Adler m.fl., lyckades analysera bakteriers DNA från tandsten på ca 7000-åriga tänder från jägare och samlare. Resultaten av analysen visade att människor vid den tiden hade tre gånger så många olika typer av bakterier i munnen, och ändå hade ett hälsosamt parodontalt tillstånd.

Analysen av flera tandstensprover avslöjade en dramatisk nedgång av bakteriell mångfald i samband med att man introducerade jordbruket. Detta innebar en minskad variation av typer av mat som åts och i dessa tänder kunde man identifiera parodontitrelaterad benförlust i käkbenet.  Författarna drog slutsatsen att nutida mikrobiotiska ekosystem i munnen har en markant mindre mångfald än historiska populationer. Detta kan bidra till kroniska munhålesjukdomar, och även andra sjukdomar, i vår nutida post-industriella livsstil.

Sammanfattnings är det klart att det vi äter är associerat till oral bakteriell mångfald. Detta gör att en mindre varierad kost leder till en mindre varierad bakterieflora. Detta kan i sin tur ge patogena bakterier extra utrymme att överetablera sig i munhålan. På likande sätt tyder ackumulerad data på att en obalans i munfloran kan bidra till både orala sjukdomar och även systemiska sjukdomar.

Kan vi därför spekulera i att det inte bara är plack som orsakar gingivit, men att det istället är just den bakteriella sammansättningen av plackbeläggningarna som spelar roll? Det finns tecken som ger support till denna hypotes.

Grönsaksjuice - extrakt för att förebygga gingivit

Med tanke på att kosten påverkar vår metaboliska funktion, påverkar det också sammansättningen av bakteriefloran i både mun och mage? Det faktum att fiberrik kost är välgörande för hälsan har varit ett välkänt faktum under en längre tid. Vi vet nu också att kosten har en avsevärd effekt på sammansättningen av bakteriefloran i matsmältningssystemet. Dessutom är modern kost förknippad med vårt gastrointestinala mikrobiom, som i sin tur kan påverka risken för flera kroniska sjukdomar, inklusive inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Detta backas upp ytterligare av nya data från en randomiserad kontrollerad studie utförd vid universitetet i Würzburg i Tyskland. I denna studie rekryterades 44 parod-patienter med mild till måttlig gingivit. Alla patienter fick parodontal rengöring utan några ytterligare instruktioner gällande munhygien. De randomiserades till att dricka antingen en nitratrik salladsjuice eller en placebojuice, tre gånger dagligen i 14 dagar. Alla patienter var på en strikt nitratfattig diet. I testgruppen med den nitratrika juicen ökade nitratintaget med ca 200 mg nitrat/dag. Resultaten efter bara 14 dagar var fascinerande. Det fanns en signifikant skillnad i de genomsnittliga GI-värdena (GI-gingival inflammation) i nitratgruppen jämfört med kontrollgruppen. Författarna drog slutsatsen att nitratrik kost kan vara ett användbart komplement i kontrollen av kronisk gingivit.

En diet med låg nivå av snabba kolhydrater främjar orala hälsan

På universitetet i Freiburg i Tyskland [1], ändrade tio personer deras diet i fyra veckor. Den nya kosten var med låg nivå av snabba kolhydrater (dvs. livsmedel som innehåller naturliga sockerarter som ger snabb energi, till skillnad från långsamma kolhydrater såsom fullkorn, bönor, baljväxter och havre) och rik på Omega-3 fettsyror, vitamin D och C-vitamin. Den var också utformad för att inkludera antioxidanter och fibrer. Kontrollgruppen ändrade inte sitt kost beteende. Även om placknivåerna förblev konstant i båda grupperna så minskade gingival inflammation (GI), blödning på sondering (Bop), och parodontal inflammerad yta (Pisa) med ungefär 50% i testgruppen. Denna minskning var signifikant annorlunda jämfört med kontrollgruppen som var oförändrad. Denna studie visar igen att en hälsosam kost har tydlig inverkan på den orala hälsan (mätt med gingival- och parodontal inflammation).

Kostrekommendationer för munhälsan

Med tanke på att sambandet mellan kost och munhälsa är etablerad är det uppenbart att bra kost har en roll i att förebygga karies och tandköttssjukdomar. Rekommendationerna för förebyggande av kroniska sjukdom och god munhälsa är i själva verket också de samma:

• Ät mycket frukt och grönsaker med en adekvat nivå av folsyra.

• Ersätt mättade och transfetter med omättade fetter och säkerställ att de innehåller Omega-3-fettsyror.

• Konsumera spannmålsprodukter, gärna i hela korn i dess mest fiberrika form.

• Begränsa konsumtionen av alla följande: socker och sockerbaserade drycker, intag av natrium och överdrivet kaloriintag från någon källa.

[1] Wölber, J. et al. Entzündungsparameter reduzieren. Ergebnisse einer randomisierten, kontrollierten, klinischen studie. Jahrestagung der AfG, Mainz, 7.-8. Januar 2016.